flowerpowermaja.blogg.se

Friluftsblogg

Vi har nu varit på hajk i ett dygn och nedan ska jag dokumentera detta, både i ämnena biologi, svenska och idrott. Det har varit fantastiskt kul med nya upplevelser och erfarenheter. Förväntningarna jag hade stämmde bra med hur det blev!

BIOLOGI

1. Vlika olika ekosystem har jag sätt utmed min paddeltur?

Först måste vi veta vad ett ekosystem är: Det är ett visst område med en viss miljö där det finns producenter, konsumenter och destruenter. Ett ekosystem kan vara stort som ett hav och litet som en stubbe.

P = producent

K = koncument

D = destruent

Betesmark - P: buskar, K: ko, D: maskar

Odladmark - P: sädeslag, K: fågel D: småkryp

Tomtmark - P: gräs K: hare D: maskar

Lövskog - P: lövträd K: bladlöss D: svampar

Barrskog - P: barrträd K: ekorrar D: småkryp

Stubbe - P: mossa K: skogslämmel D: maskar

Sjö - P: plankton K: Abborre D: maskar

Å/Vattendrag - P: säv K: sävslända D: småkryp

Träd - P: gran K: spindel D: bakterier

Strand - P: buske K: gräshoppa D: småkryp

Vass - P: vass K: kräfta D: bakterier

Näckrosblad (näckros) - P: näckrosblad K: näckrosbagge D: småkryp

2. Vilka olika djurarter har jag träffat på och varför finns de just där?

Husflugor - De trivs vid mat och när vi har lagat mat på våra stormkök så har det kommit en och annan husfluga.

Vanliga getingar - dessa trivs vid söta livsmedel såsom kakor och saft. När vi stannade och fikade så kom det en geting som ville sitta på mitt kex.

Myggor - De gillar när det är vindstilla och inte för varmt, precis som det var på kvällen. På kvällen när man hade på ficklampan på telefonen sökte sig myggorna till den och hittade på så sätt fram till en människa för att kunna suga blod ifrån.

Trollsländor - De gillar stilla och näringsrikt vatten så det inte blåses bort av vinden och att det finns insekter de kan äta från vattnet. När vi padlade i vattendragen så var det väldigt vinstilla samt ett näringsrikt vatten där det fanns mycket insekter.

Skogstordyveln - Brukar gå på stigar under sommaren och gillar svamp. Där vi hade vårat tält fanns det både en stig och svamp!

Stackmyra - Myror trivs där det finns barr skog eftersom det är barr de gör sin stack av. När vi var i skogen på en station så var det barrskog och jag såg en myrstack på södra delen va en gran eftersom solen lyser som mest åt söder.

Vargspindel - De trivs på torr och solig mark, dessa dagar var väldigt soliga och skogen var därför torr!

Abborre - De finns i de flesta vatten i Sverige och trivs i både bräckt och sött vatten. Vi hade sött vatten. Abborren är inte så känslig för låga Ph värden men trivs bäst vid neutralt Ph (7), vilket denna sjö låg omkring. Äter plankton, kräftdjur och andra fiskar vilket fanns där vi paddlade.

Gädda - Finns i många vatten i Sverige, trivs i sött vatten vilket vattnet vi paddlade i var. Äter plankton och andra fiskar vilket fanns där vi paddlade.

Skräddare - Äter landinsekter som fallit i vattnet, när vi paddlade i åarna så hängde det grenar ut över och skogen var nära kanterna. Därifrån kom insekter i vattnet som skräddarna använde som sin föda.

Fästing - Trivs bäst på skuggiga och lite fuktiga platser med tät undervegitation. Allt detta var det i skogen på en station och där fick jag nog min fästing ifrån.

3. Vilka olika växtarter har jag träffat på och varför finns de just där?

Asp - Trivs i ljusamiljöer och näringsrik mark. När rötterna når rörligt vatten kan den växa sig riktigt stor. Längs ån fanns många aspar ån var näringsrik och då är ofta även marken runt om näringsrik. Det var ett ganska öppet landskap på vissa ställen så ljuset kom fram bra.

Björk - Behöver mycket ljus och det fanns en del öppna landskap längs ån där ljuset kom fram väl, där trivs björken.

Gran - Trivs på näringsrik mark och god vattentillgång. Längs ån var det näringsrikt och vatten fast det ju gott om.

Tall - Där vi tältade var marken torr och sandig. Där trivdes tallen bra.

Vass - Trivs i näringsrikt vatten, vattnet vi paddlade i var näringsrikt.

Bredkaveldun - Trivs vid vatten eftersom den behöver mycket vatten.

Ormbunkar - De trivs i skugga och när vi var i skogen så var det skugga av alla träd därför fanns en och annan ormbunke.

Blåbärsris - De trivs vid granskog och behöver mycket vatten. När vi var i skogen på en station så fanns det mycket granar och även blåbäris.

Lingonris - De trivs vid halvskugga, lagom fuktighet och vid gles barrskog. Där vi tältade fanns alla dessa delar.

Ljung - Trivs bra där det är ganska fuktigt men inte för näringsrikt, där vi tältade fanns en hel del ljung. Eftersom vi var vid en sjö men det fanns mycket sand så det var det inte lika näringsrikt.

Näckroser & näckroser - Trivs bäst i stillastående långsamt flytande vatten. Där vi paddlade var det stilla vatten och en hel del näckroser.

Rönnbärsträd - Trivs bra i soligt läge och i jord som har neutralt till lågt ph. Vattnet var näringsrikt och även skogen runt om, inget högt Ph alltså.

Skogsbjörnmossa - Trivs i fuktiga skuggia hörn där inget annat vill växa. När vi var i skogen på stationen fanns det skuggiga partier med fuktiga ställen.

De flesta bilder är från google.

Berätta mer om ett ekosystem:

Jag har valt ekosystemet ån som vi paddlade i och ska besvara tre frågor om det.

1. Är miljön näringsrik eller näringsfattig?

Miljön vid ån var näringsrik.

2. Hur vet man det? Hur kan man se det?

Rik växtlighet med vass och näckrosor
Omges av åkrar eller lövskog. Lövskog behöver mycket näring och det får den bland annat från näringsriktvatten.
Låg sikt eftersom det växer mycket från botten, bland annat plankton vilket gör att vattnet släpper igenom dåligt med ljus.
Det fanns mycket fiskar eftersom de som fiskade fick upp fisk fort. Fiskar lever i näringsrika vatten eftersom de behöver smådjur och växter som föda.
Ån var rik på liv med mycket insekter och smådjur.
Kaveldun. Eftersom det växer nästan bara i näringsrikt vatten.

3. På vilket sätt har människan påverkat ekosystemet positivt och negativt?

Posivt:

Det blir varmare i vattnet pga att vi släpper ut mer Co2 via fordon det gör lite varmare vilket gör så att vissa arter trivs.
Förbjuder fiske när de blir rödlistade.
Har en medvetenhet om vad vi gör för fel.

Neagtivt:

Släppt ut avgaser via fordon, alltså Co2 som gör att jorden hettas upp och även vattnet blir varmare. Det gör att växter och djur dör ut som inte tål den värmen.
Övergödat åkrar som sedan kommer i vattnet, detta gör att det blir för mycket näring och djur/växter inte kan leva.
Slänger skräp i vattnet som gör att djur kan få i sig de dåliga ämnen
Industriers avfall som kan innehålla giftiga ämnen som sedan kommer ut till vattendrag.
Försurning, genom nederbörd som faller på vattendrag och som då är försurat. Nederbördet är försurat av utsläpp av fossila bränslen och industrier.

SVENSKA OCH IDROTT & HÄLSA

1. Allemansrätten

I Sverige har vi något som kallas allemansrätten vilket innebär att vi bland annat får vistas i skogar, plocka svamp och tälta utan att fråga om lov. Skogen är allas även fast det finns en person som äger själva skogen. Grundregeln är inte störa, inte förstöra. Här nedan kommer en lista på saker du får/inte får göra i naturen enligt allemansrätten:

Du får inte skada grödor och skogsplantering
Du får inte gå in på privat tomt
Du får inte rida i motionspår, skidspår och vandringsleder
Du får passera genom inhängnader bara du inte skadar stängsel eller stör djuren. Samt att du stänger grinden efter dig.
Du får tälta en natt med tält på mark som inte används till jodbruk och ligger en bit från hus.
Du får inte slänga något skräp i naturen eftersom det kan skada människor, djur och miljö.
Du får inte elda om det är det minsta fara för brand.
Du måste släcka elden ordentligt så elden inte sprider sig.
Du får inte ta kvistar, grenar osv från växande träd. .
Du får plocka vilda bär, blommor, svamp och grenar som ligger på marken.
Du får inte plocka blommor som är fridlysta, alltså att det inte finns så många kvar och man vill bevare dem (utrotningshotade)
Du får ta med hundar ut i naturen.
Du får inte låta din hund springa lös i naturen under 1 mars-20 augusti, eftersom de inte ska störa nyfödda djurungar.
Du får bada, lägga fast din båt och gå iland typ var som helst förutom vid tomter eller särskilda tillträdesförbud.
Du får åka med din båt på hav, sjöar och vattendrag. Men ha hänsyn!

2. ELD

Vad ska man tänka på när man gör upp en eld?

Ha vatten nära till hands om elden skulle börja sprida sig eller att man vill släcka den.
Vara på ett underlag som inte lätt tar eld. Torrt gräs är en dålig idé, utan sand eller sten är smartare.
Om det bara finns en torr gräsmatta att elda på så kan man hälla vatten under och runt där man ska göra upp elden.
Tänk på att inte elda skräp, så som plast, eftersom det släpper ut farliga partiklar när det eldas.
Elda inte nära ett tält eller träd eftersom det lätt tar eld i det.
Släck elden ordentligt med vatten innan du går så den inte tar eld igen.
Spring inte och lek kring elden så du skadar dig.
Ha alltid ögonen på elden så den inte sprider sig.
Elda med torra kvistar och ris, som ligger på marken, eftersom det är lätt påtänt.
Du får inte ta levande kvistar och ris att elda med.
Ha stenar eller något annat runt, som inte brinner, som gör att elden stoppas från att spridas iväg.
Ha tålamod!

Var får man göra upp eld och inte?

Du får inte elda direkt på berghällar eller stenblock eftersom de spricker upp och får sår som aldrig läker.
Om det är eldningsförbud så får du inte göra upp en eld någonstans, inte ens i iordninggjorda eldstäder.
I naturreservat och nationalparker finns särskilda regler för eldning. Det kan vara helt förbjudet eller tillåtet på endel iordningställda grillplatser.

Här nedan kommer en beskrivning på hur man gör upp en eld:

Material: Stenar, torra pinnar och ris, ved (större pinnar) och tändstickor

1. Börja med att hitta ett bra och säkert ställe att göra upp din eld på, exempelvis en strand.

2. Samla på dig materialet du behöver i skogen.